Memory Lane

Oj vilken helg.
Jag är alldeles för sentimeltal för återträffar.
Särskillt högstadietiden är speciell och jag känner att jag stannat kvar lite där. haha... Många av de jag umgicks med där, kan jag inte släppa taget av och det känns inte riktigt bra. Anledningen till att det inte känns bra är ju att vi inte längre umgås och vi passar nog inte ihop längre. Vi har glidit ifrån varandra, men jag kan inte släppa det känslomässigt.

Alla dessa känslor blev ju inte bättre av att vi hade återträff i helgen. De flesta av dessa personer var där, och det rev upp många gamla (BRA!) minnen. Fan va jag saknar mina killar och tiden vi hade tillsammans.

Vi hade så sjukt kul i helgen. Alla som inte var där tycker säkert att vi är superpatetiska som skriver om hur kul det var på FB. Men sanningen är att det var superduper kul och vi festade som om det inte fanns en morgondag (några mer än andra). haha.. Det var underbart att omge sig med de som engång var hela ens liv.

Ska nog inte skriva mer om detta, eftersom det inte går att sätta ord på alla känslor som blommat upp efteråt. Grymma människor - grymma känslor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0