AAAAJ
Det är inge bra att jag bloggar. Det betyder att livet suger.
Nej det är verkligen inte bra. Dock så kan det alltid varit värre - och det är jag ju glad över att det inte är.
Men han ringde idag och kontentan blev att det inte finns något "vi". Det var tydligen länge sedan det fanns ett "vi", det är bara jag som inte vetat om att det förändrats.
Jag blev självklart väldigt ledsen, det blir man ju när saker förändras och särskillt när det finns känslor. Jag blir riktigt arg för att vi har agerat som att vi är påväg mot något - men han har inte varit ärlig.
Till saken hör ju att jag inte varit ärlig jag heller, men jag har ju tagit upp det nu när jag fått känslor och har försökt prata om det flera gånger. Men inte fått nåt gehör.
Jag vända på allt i evighet. Men jag känner mig sårad och lurad. Det finns inget "vi" och det finns fortfarande ingen att planera helgerna med. Det suger - för jag har saknat det så.
Jag är less för att det är första gången sedan Jocke som jag öppnat mig så, att göra sig sårbar är det värsta man kan göra. Jag vet att det behövs för att man ska kunna vinna något. Men i det här läget så är det inte alls bra.
Jag vet ju att det är såhär det ska kännas: http://blogg.aftonbladet.se/pappabloggen/2010/04/om-amanda
Och att jag också är värd att vara hon en dag.
Nej det är verkligen inte bra. Dock så kan det alltid varit värre - och det är jag ju glad över att det inte är.
Men han ringde idag och kontentan blev att det inte finns något "vi". Det var tydligen länge sedan det fanns ett "vi", det är bara jag som inte vetat om att det förändrats.
Jag blev självklart väldigt ledsen, det blir man ju när saker förändras och särskillt när det finns känslor. Jag blir riktigt arg för att vi har agerat som att vi är påväg mot något - men han har inte varit ärlig.
Till saken hör ju att jag inte varit ärlig jag heller, men jag har ju tagit upp det nu när jag fått känslor och har försökt prata om det flera gånger. Men inte fått nåt gehör.
Jag vända på allt i evighet. Men jag känner mig sårad och lurad. Det finns inget "vi" och det finns fortfarande ingen att planera helgerna med. Det suger - för jag har saknat det så.
Jag är less för att det är första gången sedan Jocke som jag öppnat mig så, att göra sig sårbar är det värsta man kan göra. Jag vet att det behövs för att man ska kunna vinna något. Men i det här läget så är det inte alls bra.
Jag vet ju att det är såhär det ska kännas: http://blogg.aftonbladet.se/pappabloggen/2010/04/om-amanda
Och att jag också är värd att vara hon en dag.
Där fick jag allt!
jaja. Livet skrattar en allt rakt i ansiktet ibland.
Funderat endel på min sk. relation här ett litet tag. & insett att jag har känslor.
Jag har i mitt stilla sinne tänkt att han oxå har känslor. Pyttsan.
Han vet inte om han är kär i mig eller om han gillar mig som vän.
Jag säger att jag vill va ihop, och att det innebär för mig att man säger att man har känslor och att man inte bara sticker när det inte passar - utan att man respekterar varandra och pratar om problem man möter. Jag vill inte bli lämnad. Men nu verkar jag ju blir det i vilket fall...
Det känns sådär.
Jag sa att det var allt eller inget. Jag känner inte för att ha något halvdant - jag vill inte få mer känslor och bli lämnad på bar backe.
Jag tror att jag har begärt för mkt, fel eller inte jag vet inte. Men samtidigt kan vi inte lulla på hans villkor och ha det såhär. Jag tror att jag inte mår bra av det.
Samtidigt som jag säger allt eller inget så vet jag att jag kommer att acceptera lagom ett tag till. Jag gillar hans sällskap så jäkla mkt.
Fan. Life sucks.
Funderat endel på min sk. relation här ett litet tag. & insett att jag har känslor.
Jag har i mitt stilla sinne tänkt att han oxå har känslor. Pyttsan.
Han vet inte om han är kär i mig eller om han gillar mig som vän.
Jag säger att jag vill va ihop, och att det innebär för mig att man säger att man har känslor och att man inte bara sticker när det inte passar - utan att man respekterar varandra och pratar om problem man möter. Jag vill inte bli lämnad. Men nu verkar jag ju blir det i vilket fall...
Det känns sådär.
Jag sa att det var allt eller inget. Jag känner inte för att ha något halvdant - jag vill inte få mer känslor och bli lämnad på bar backe.
Jag tror att jag har begärt för mkt, fel eller inte jag vet inte. Men samtidigt kan vi inte lulla på hans villkor och ha det såhär. Jag tror att jag inte mår bra av det.
Samtidigt som jag säger allt eller inget så vet jag att jag kommer att acceptera lagom ett tag till. Jag gillar hans sällskap så jäkla mkt.
Fan. Life sucks.
och så var det fortsättningen
Pratade om min blogg häromdagen - har helt glömt bort den. Gör ju det i perioder. Perioder som antingen är stressiga eller händelselösa. Denna perioden har inte varit händelselös, men stressig.
Sedan sist har
- jag praktiserat på mitt drömjobb och insett att det inte är något för mig. Pendlade MASSA och var allmänt negativ. "Jag trivs bättre här..." :)
- träffat en kille. Vi träffades på kvällen efter att min syster var på sjukhuset (som jag skrev om i förra inlägget). Det känns bra, har varit lite upp & ner. Men jag tror det blir bra. Det känns bättre och bättre.
- Varit på en UNDERBAR resa i Thailand. Bästa resan på länge. Allt var perfekt!!
Det var väl det hela. Nu ska jag sköta om min tvätt!
Sedan sist har
- jag praktiserat på mitt drömjobb och insett att det inte är något för mig. Pendlade MASSA och var allmänt negativ. "Jag trivs bättre här..." :)
- träffat en kille. Vi träffades på kvällen efter att min syster var på sjukhuset (som jag skrev om i förra inlägget). Det känns bra, har varit lite upp & ner. Men jag tror det blir bra. Det känns bättre och bättre.
- Varit på en UNDERBAR resa i Thailand. Bästa resan på länge. Allt var perfekt!!
Det var väl det hela. Nu ska jag sköta om min tvätt!
