.

Fan.
Att man glömmer hur ont saker gör. Antar att det är bra. Det enda jag orkar tänka just nu är att livet kan inte alltid vara en dans på rosor och alla är ledsna ibland.

Tänker annars på många av dom val som varit fel. Mitt burdusa beteende som jag nu måste stå till svars för.

Det var länge sedan det gjorde såhär ont, och det var länge sedan jag kände mig såhär brutalt ensam.

Men... fy fan va bra att vissa finns. Imorn åker jag till kstad för att glömma mina sorger. Jag behöver värmland och goda vänner.