.

oj...
Vilken dag.
Det är bäst jag plitar ner det.

Antar att jag inte kommer glömma, men det är lätt att inte minnas detaljerna.

Dagen idag har varit konstig. Orkade inte gå upp i morse - så jag kom precis innan flexfönstret stängde. Gäsp.
Skulle käka frulle, skar mig i fingret med brödkniven. Rakt och djupt sår som fortfarande svider.

Jobbade på bra, insåg att jag ligger bra till i planeringen. Bra där. Chefen kallade in mig och vi hade ännu ett bra samtal, han är bra den där chefen.
Planerade för min semester så jag slipper oroa mig, men det kommer jag ju göra ändå.

Sen sprang chefen hem, med magsjuka. Panik. Vågade inte gå på toa så jag åkte hem när det var dags för ett besök. Varför chansa??

När jag kom hem skulle jag gå till stan och på vägen ringde jag syster för att önska lycka till imorn. Aj. Bomb. Aj. aj aj aj. Is i magen, ilade massor och jag blev lessen. Ett plus som i mångas ögon är ngt positivt, men det gör jätteont i mig. ah. Så var det med den dagen.
Jag vill ta bort det onda från henne, jag kan gå igenom det jag. Konstigt det där när man anser sig starkare än nån annan så att man skulle klara av smärtan bättre. Eller så handlar det bara av att det faktiskt gör jävligt ont att stå vid sidan - så man är bara jävligt egoistisk?? Jag vet inte.
Men kvällen blev inte bra, och hjärtat svider.
En hemresa eller ej? Jag vet inte. Det finns verkligen inte tid, men man måste prioritera. Hon får bestämma helt enkelt...

Idag är jag på fel plats, så är det!