.

Allt känns så himla konstigt just nu. Och jag blir så less över att jag ska tänka så mkt. Jag tänker för mkt. Har jag alltid gjort det eller är det bara för att jag inte har så mkt för mig nu som gör att jag tänker massor?? Fan jag vrider ju å vänder på allt och självklart mynnar det ut i dålia tankar. Fy fan för att vara så jävla pessimist hela tiden. Blir trött på mig själv.

Igår hade vi iaf en grym julfest med jobbet. Det kunde inte ha blivit så mkt bättre... jo, om vi fått festa längre :) Kom hem tre och hade kunnat hålla på längre än så :) Det är ett bra tecken.

Läste igenom mitt förra inlägg innan jag började skriva på det här inlägget. Det finns en fortsättning på historien och den började igår. På julfesten av alla ställen.
Jag är jätteglad och rörd faktiskt.
Utan att vara för utelämnande här... hur många läser egentligen?? men ändå :)

Min chef hade placerat mig intill den mest inflytelserika personen i hela bolaget igår. Det tackar vi för. Han har hållt sitt ord och jag kan inte beskriva hur rörd och glad jag blir över chansen. Jag tolkar det som att han genuint jobbar för att jag ska komma frammåt, uppåt.
Han sa med glimten i ögat "vill du skriva anställningsbevis ikväll?". Jag vet att det inte är på allvar, men en person i hans ställning borde inte säga så om det inte finns lite allvar bakom. Så tänker jag, men jag får vara lite pessimistisk på den fronten tills jag ser vad som händer.
Så middagen igår var en märklig mini-intervju. Men jag är inte förvånad, intervjun till det jobbet jag har idag var med en stressad chef med trasiga glasögon som var riktigt desperat. Vi ser ju hur bra det blev :)
Så en mini-intervju med alkohol i kroppen på en julfest kanske är en bra grej?? Jag hoppas att jag skötte mig något sånär i alla fall.

Min ångest ligger i att jag fan går igenom hela kvällen i mitt huvud igår. Jag gillar min chef för mkt och jag måste släppa det. Han är bra, men inget helgon. Jag måste ta lite distans. Igår "kärleksförklarade" jag mig till honom, inte så allvarligt som det låter. Men det känns som att sånt får man inte ta på fyllan med sin chef. Men men... allt kretsar inte kring mig och jag antar att han inte lägger så mkt vikt vid det :)

Sjukt grym kväll... vad som händer nu ska bli spännande att se! Jag måste ha is i magen...

________________________

Lite pinsamt är det, men min starkaste drivkraft inom jobbet är att visa mitt gamla jobb att jag kan lyckas. Min drömtjänst inom detta bolaget inbillar jag mig verkligen är en knäpp på näsan. Men vad vet jag??

Jag är även glad över att jag inte lämnade företaget efter sommaren för en visstid på ett företag som varslar idag.

Jag är glad över att jag ta chansen att flytta med kort varsel, att jag vågade :)

Jag är glad över att jag hittills har haft en väldigt öppen dialog med min chef och ställt krav och sagt vart jag vill. Om jag inte gjort det, hade detta inte varit möjligt.

Jag är oerhört glad för att just han är min chef. Säga vad man vill om honom som chef för övriga i gruppen. Men för mig är han grym, och om jag får nya uppgifter finns det utrymme för andra att bli synliga och få utvecklas (?). Kanske :)

Men jag måste sluta lovebomba honom... helt enkelt. Och hoppas för allt i världen att han inte läser detta :D