.

"Another ditch in the road You keep moving
Another stop sign
You keep moving on
And the years go by so fast
Wonder how I ever made it through"
Savage Garden - Two Beds and A Coffee Machine

Sitter i min lya med tända ljus och är allmänt filosoferande. Jag skulle inte säga att jag är ledsen eller nåt sånt, utan mest funderar och fäller några tårar. Lyssnar på låten ovan och intalar mig att allt kommer ordna sig... För så är det ju faktiskt. Tänker man efter så har man ett enormt skyddsnät. Kollade på fotbollsgalan igår och blödig som jag är så fällde jag några tårar när Frida Östberg(?) höll sitt tal. Hon sa att hon i vilken stan hon än befinner sig så finns det alltid en släkting, vän eller familjemedlem där och stöttar henne. Ordagrannt kanske jag inte kan säga det samma, men samma känsla har jag nog. Fina fina vänner, underbar familj och en något sargad släkt (men som jag ändå vet ställer upp). Underbart och det ger stor trygghet när världen skakar...

Blödig och djup är jag idag - som alla andra gånger jag bloggar. :D
Men jag är faktiskt inte ledsen över allt som händer och den oro som finns. Jag försöker se det ljusa och tror verkligen att allt löser sig. Jag har börjat fundera ut några andra planer på vad som ska hända med mig om allt skiter sig. Mamma blir jättetrött på mig för att jag utgår från att världen ska gå under. Men jag måste ha andra planer i bakfickan för att kunna vara lite lugn och inte oroa mig så mycket.

Plan 1 - börja plugga igen. Sökte faktiskt kurser
Plan 2 - A-kassa bo kvar i staden och lägenheten
Plan 3 - A-kassa men flytta hem till mamma å pappa
Plan 4 - SÖKA ANDRA JOBB!! :)

ah. Det löser sig nog....