.

Just nu vill jag bara skrika och gråta - massor! Men jag tror att jag har nåt pausläge och inte orkar engagera mig i alla känslor. Eller så känner jag inget... aja. Jag vet inte. haha...

Har medvetet sagt nej till andras smärta just nu. Är en oerhört dålig vän som inte orkar hantera andras tårar, tankar och smärta. Men jag har nog med min egen och det är det enda som snurrar i mitt huvud. Jag kan inte hjälpa att jag tycker att andras problem är mindre än mina... fast jag vet att de inte är det. För man kan ju inte mäta smärtan och ångesten. hur jag än vänder mig så blir det fel. För jag kan inte ta in det dom säger och känner, och jag får enormt dåligt samvete av att det är som det är nu. Men det får vara så ett tag och jag hoppas att de vill ha mig som vän när jag orkar igen.

Detta är sista hela veckan på jobbet. Jag har hittat en energi som jag inte trodde fanns. Trodde inte att man kunde motivera sig att jobba bra när man visste att det bara var ngr dagar kvar på jobbet. Men tydligen så går det och jag tycker att det är lite skoj. Jag känner inget ansvar längre och gör lite som jag vill ;). Jag kommer säkert i framtiden tacka min stjärna för att jag kom i från det där dårhuset... Det är en sjuk organisation som jag inte kan jobba i med dom arbetsuppgifter jag har idag. Jag kan inte stå för hur personalen behandlas. Jag kanske skulle kunna ha ett annat jobb - där jag inte behöver bry mig. Men det jobbet jag har nu - kan jag inte utföra i den organisationen just nu.