.

Det har hänt mycket sedan dess.

Farmor begravdes  och det var hemskt. Men skönt. Nu har jag förstått vikten av begravningar och att få möjligheten att ta farväl.

I samma veva dog även en vän till familjen. Min pappas bästa vän och en av mina nära kompisars pappa. Det var på ett sätt ännu värre. Och min pappa har tagit detta hårt.

Jag var inte med på begravningen eftersom jag befann mig i Arvika med jobbet, gjorde den prioriteringen. Vet inte om det var rätt eller fel, men det var jobbigt att inte vara där.

Men... det har hänt bra saker sedan sist.

Jag är tillbaka i Värmland, permanent hoppas jag.

Det går inte med ord beskriva hur skönt det är. Alla kompisar som man kan träffa spontant, för fest, fika eller häng. Kollegorna är underbara. Klart det finns vissa undantag - men de flesa är superhärliga. Det skrattas mkt och ironi är ett ständigt inslag i vardagen. I LIKE!!