.

Men faaaan va svårt det är.

Just nu känner jag att jag inte räcker till, tiden finns inte & allt är rörigt. Då är man extra kritisk och känner att man inte presterar enligt förväntningarna.

Idag fick jag ett mail med återkoppling. Bra återkoppling, inte ett enda negativt ord - bara bra ord. Om jag är nöjd med det? Nope, inte alls. Tänker bara att det är annorlunda nu (det var ett tag sedan återkopplingen framfördes). Att nu är det inte alls så...

Pratade med syster i helgen och hon tyckte jag var sjuk.

Varje dag tänker jag igenom alla möten med människor och ser vad jag kunde gjort annorlunda och har ofta dåligt samvete för något jag sagt, eller inte sagt. Det är säkert bra att göra någongång ibland, men kanske inte varje dag. Jag tror helt ärligt att kärringarna på mitt förra jobb förstörde mig. Alla negativa ord har jag tagit med mig, och tror att alla ser på mig så. Suck och fy. Dags att jobba på...

Nu ska jag avsluta lite jobb. Det borde förresten vara lag på att man inte får jobba till 12 på sin födelsedag :)

Det har hänt mycket sedan dess.

Farmor begravdes  och det var hemskt. Men skönt. Nu har jag förstått vikten av begravningar och att få möjligheten att ta farväl.

I samma veva dog även en vän till familjen. Min pappas bästa vän och en av mina nära kompisars pappa. Det var på ett sätt ännu värre. Och min pappa har tagit detta hårt.

Jag var inte med på begravningen eftersom jag befann mig i Arvika med jobbet, gjorde den prioriteringen. Vet inte om det var rätt eller fel, men det var jobbigt att inte vara där.

Men... det har hänt bra saker sedan sist.

Jag är tillbaka i Värmland, permanent hoppas jag.

Det går inte med ord beskriva hur skönt det är. Alla kompisar som man kan träffa spontant, för fest, fika eller häng. Kollegorna är underbara. Klart det finns vissa undantag - men de flesa är superhärliga. Det skrattas mkt och ironi är ett ständigt inslag i vardagen. I LIKE!!