"J står när dom andra faller"??

Guuu ... Just nu så känns det som om jag är den enda i min vänskapskrest som inte är inne i en separation. Och detta beror ju till viss del på att jag är singel sedan 4 (!) år. Jag arbetar numer extra som samtalsterapeut och ger råd och lyssnar. Frågeställingen är självklar: VARFÖR GÖR ALLA SLUT NU?! Finns väl inget rätt svar kanske. Men jag skulle nog vilja säga att många genomgår en stor förändring i sina liv just nu och på den förndringskarusellen får inte partnern plats.

På två vis så tycker jag att detta är lite bra.
1. Jag är inte ensam singel längre
2. Jag inser att det finns folk i min närhet som mår sämre än jag - och därmed så ser jag mina egna proble med andra ögon..
- detta är väldigt egoistiskt det vet jag. Men det finns nog några som kan hålla med mig. Eller?!

Men på många plan så tycker jag att det är väldigt tråkigt och ledsamt. Folket blir främlingar för varandra och på en sekund så är alla fina minnen som bortblåsta. Även om man skiljs som vänner så verkar det som om det fina i förhållandet är som bortblåst och man känner inte varandra längre. Jag kan inte komma ihåg att det var så när det tog slut med J... men kanske har jag glömt hur det var...

aja... Samtalsterapeuten ska ta en dusch nu och sedan sova för att fylla på med energi för morgondagen. Det kan bli en tuff dag.


hög på känslor!!

Full av känslor... Inte analyserat om de är positiva eller negativa än. Men jag känner att jag har en massa känslor som bubblar i mig och att det snart komma bubbla över...

Obehaglig känsla, eftersom jag inte vet vad det är som händer.

aja... Solen skiner och jag laddar energi för att orka vara social idag...

Ruta 1?

Tråkigt trött, lite ångest och allmänt konstig idag...

Länge sedan jag var såhär trött. Nattens sömn var ingen skönhetssömn direkt. Somnade runt 5.30 och efter det så vaknade jag en gång i timmen. Inte bra inte bra. Annars har dagen varit bra! Suttit i solen med H och sedan har vi analyserat livet. Hon är en härlig människa som ger mig glädje i vardagen... Efter dejten med H blev det promenix med underbara L. Vi gick inte så långt men vi satt i solen en lång stund och såg ut över vattnet... Sånt ger energi och glädje.

Nu har jag sytt "gardiner" och ska snart sova.

Jag blir förvirrad och undrar om jag är tillbaka på ruta 1. Jag orkar inte med att vara på ruta 1 och det tror jag inte att mina vänner gör heller :D. Stackars dom som får höra mitt tjat. .. haha!!

FYND!

köpte fina skinnhandskar idag på MQ. Fick presentkort av min tyska vän för att hon fick bo här i två veckor som jag använde idag... Var ett litet,litet hål på handskarna så de blev billiga och presentkortet täckte hela köpet - mycket nöjd!

Ny lyssnar jag på hockeyn och väntar på H som ska komma och ha myskväll med mig... Nån bra film och lite godis är allt vi behöver ikväll! Vi är slitna kvinnor :)

nya tankar

För att balansera bloggen - så att den inte bara är fylld med negativa tankar... så ska jag nu skriva att det känns som om mycket har löst sig!!

Så nu var det sagt. Nu har jag hällt i färg i håret och kollar på extra-extra! Jag vårdar idag relationen med mig själv. Har en myskväll med mig själv alltså... :)

2:a inlägget för dagen

bloggen - min klagomur!!
Nu när saker känns skit så måste jag skriva av mig. Det räcker inte att älta med de som står nära. Jag måste få mina tankar på pränt. Hanna har varit här och ältat i några timmar nu. Det tackar jag hjärtligt för. När man pratar med kloka personer och får höra sina egna tankar (eftersom man säger dem till nån annan), så får man en ny syn på det hela. På ett vis tycker jag att det är skönt att se mitt eget problem i det hela för att slippa leva i förnekelse. Men det är även mycket mycket jobbigt eftersom det innebär att jag inte kan lägga över problemet på någon annan. Utan ta tjuren vid hornen och inse att jag måste bättra mig och arbeta med de punkter som jag gjort fel på.
Jag måste just nu utgå från att problemet kommer kunna lösas och att jag måste ha ödmjukhet för min egen del i det hela. Men jag kan inte lägga över hela problemet på mig själv, för det är inte bara jag som behöver förändras.
Jag hoppas verkligen att vi imorgon kan mötas i en förståelse för varandra och börja arbeta utifrån där. Tyvärr är jag skeptisk, men jag får se vart samtalet leder oss. Jag ska försöka fokusera vid de positiva känslorna jag har kännt för personen tidigare och utgå från att mitt omdömme vid den perioden inte kan ha varit helt fel. Utan att personen i fråga fortfarande besitter dessa kvaliteter och att jag kommer att kunna se de i framtiden. För tillfället är det för mycket negativa känslor för att jag ska kunna se dessa och det gör mig lite ledsen. Jag har ännu en gång låtit mig påverkas av andra tankar och inte låtit mig själv bilda mig en egen uppfattning. Det är så himla lätt att lyssna på andra och därmed få en bild av en person som inte är självupplevd, utan bara något jag hört. Och därför tänker även jag på dessa sidor.

Mitt utgångsläge för morgondagens diskussion/samtal/gräl är att jag får vara kvar i organisationen och att vi kommer lösa problemet. För detta krävs ödmjukhet från bådas sida och en vilja till förbättring. Jag tror och hoppas på det - vilja och ödmjukhet.
Jag är dock lite skeptisk, men det får morgondagen visa ;)

Ska försöka sova nu, tankarna kommer att snurra MASSOR. Men jag måste försöka. Pigga och glada imorn.

paus avbruten - för en stund iaf :)

Är bara tvungen att lätta mitt hjärta. Jag måste göra det när jag är ledsen och har ångest. Jag vill berätta för ALLA hur jag känner. Dock har jag vissa spärrar :), så jag ältar och lättar på hjärtat till vissa. aja...

Just nu är det ångest på hög nivå och jag känner mig oerhört osäker. Men jag tänker att jag är frisk och har underbara vänner. Det är värt mer. Men situationen på jobbet påverkar en någon enormt, och det är jobbet som spökar i detta fallet.

Jag får inte gå in i att allt är mitt fel men jag får absolut inte skylla ifrån mig. Det är en svår balansgång. Jag har gjort fel och det vet jag ju. aja...

Snart ska jag älta igen och förhoppningsvis har jag mod och styrka att överleva morgondagen. Det kommer behövas...

adios

Blogg är verkligen något som funkar när man inte har ngt annat för sig - eller verkligen vill lätta sitt hjärta!

Jag har massa att göra och för tillfället inget viktigt att säga. Så jag lägger ner skiten nu!!

RSS 2.0