midsommar!

Nu har jag tagit långhelg. UNDERBART.
Imorn ska det tvättas, fixa ärenden, gå på massage. Förhoppningsvis vill solen väl och ger mig lite färg när jag njuter på ballen. Vi får väl se...
Skönt ska det blir iaf. Det är nåt visst med att vara ledig när andra jobbar. Jag älskar det :)

Det har varit en oerhört hektisk vecka. 3 pers på semester & ytterligare 2 blev sjuka. Jo jag tackar. Men jag hoppas jag hann med det jag skulle.

På fredag åker jag & syster och joinar släkten i Dalarna. Jag tror det kommer bli dundertrevligt! Hoppas hon är lika intresserad som mig på att åka å kolla på alla grejer som har med barndomen att göra. Får försöka övertala henne :)

AAAAJ

Det är inge bra att jag bloggar. Det betyder att livet suger.
Nej det är verkligen inte bra. Dock så kan det alltid varit värre - och det är jag ju glad över att det inte är.

Men han ringde idag och kontentan blev att det inte finns något "vi". Det var tydligen länge sedan det fanns ett "vi", det är bara jag som inte vetat om att det förändrats.
Jag blev självklart väldigt ledsen, det blir man ju när saker förändras och särskillt när det finns känslor. Jag blir riktigt arg för att vi har agerat som att vi är påväg mot något - men han har inte varit ärlig.

Till saken hör ju att jag inte varit ärlig jag heller, men jag har ju tagit upp det nu när jag fått känslor och har försökt prata om det flera gånger. Men inte fått nåt gehör.

Jag vända på allt i evighet. Men jag känner mig sårad och lurad. Det finns inget "vi" och det finns fortfarande ingen att planera helgerna med. Det suger - för jag har saknat det så.

Jag är less för att det är första gången sedan Jocke som jag öppnat mig så, att göra sig sårbar är det värsta man kan göra. Jag vet att det behövs för att man ska kunna vinna något. Men i det här läget så är det inte alls bra.

Jag vet ju att det är såhär det ska kännas: http://blogg.aftonbladet.se/pappabloggen/2010/04/om-amanda

Och att jag också är värd att vara hon en dag.

Där fick jag allt!

jaja. Livet skrattar en allt rakt i ansiktet ibland.

Funderat endel på min sk. relation här ett litet tag. & insett att jag har känslor.
Jag har i mitt stilla sinne tänkt att han oxå har känslor. Pyttsan.

Han vet inte om han är kär i mig eller om han gillar mig som vän.
Jag säger att jag vill va ihop, och att det innebär för mig att man säger att man har känslor och att man inte bara sticker när det inte passar - utan att man respekterar varandra och pratar om problem man möter. Jag vill inte bli lämnad. Men nu verkar jag ju blir det i vilket fall...
Det känns sådär.

Jag sa att det var allt eller inget. Jag känner inte för att ha något halvdant - jag vill inte få mer känslor och bli lämnad på bar backe.
Jag tror att jag har begärt för mkt, fel eller inte jag vet inte. Men samtidigt kan vi inte lulla på hans villkor och ha det såhär. Jag tror att jag inte mår bra av det.

Samtidigt som jag säger allt eller inget så vet jag att jag kommer att acceptera lagom ett tag till. Jag gillar hans sällskap så jäkla mkt.

Fan. Life sucks.

och så var det fortsättningen

Pratade om min blogg häromdagen - har helt glömt bort den. Gör ju det i perioder. Perioder som antingen är stressiga eller händelselösa. Denna perioden har inte varit händelselös, men stressig.

Sedan sist har
- jag praktiserat på mitt drömjobb och insett att det inte är något för mig. Pendlade MASSA och var allmänt negativ. "Jag trivs bättre här..." :)
- träffat en kille. Vi träffades på kvällen efter att min syster var på sjukhuset (som jag skrev om i förra inlägget). Det känns bra, har varit lite upp & ner. Men jag tror det blir bra. Det känns bättre och bättre.
- Varit på en UNDERBAR resa i Thailand. Bästa resan på länge. Allt var perfekt!!

Det var väl det hela. Nu ska jag sköta om min tvätt!

om när saker inte blir som man vill

oj...
Vilken dag.
Det är bäst jag plitar ner det.

Antar att jag inte kommer glömma, men det är lätt att inte minnas detaljerna.

Dagen idag har varit konstig. Orkade inte gå upp i morse - så jag kom precis innan flexfönstret stängde. Gäsp.
Skulle käka frulle, skar mig i fingret med brödkniven. Rakt och djupt sår som fortfarande svider.

Jobbade på bra, insåg att jag ligger bra till i planeringen. Bra där. Chefen kallade in mig och vi hade ännu ett bra samtal, han är bra den där chefen.
Planerade för min semester så jag slipper oroa mig, men det kommer jag ju göra ändå.

Sen sprang chefen hem, med magsjuka. Panik. Vågade inte gå på toa så jag åkte hem när det var dags för ett besök. Varför chansa??

När jag kom hem skulle jag gå till stan och på vägen ringde jag syster för att önska lycka till imorn. Aj. Bomb. Aj. aj aj aj. Is i magen, ilade massor och jag blev lessen. Ett plus som i mångas ögon är ngt positivt, men det gör jätteont i mig. ah. Så var det med den dagen.
Jag vill ta bort det onda från henne, jag kan gå igenom det jag. Konstigt det där när man anser sig starkare än nån annan så att man skulle klara av smärtan bättre. Eller så handlar det bara av att det faktiskt gör jävligt ont att stå vid sidan - så man är bara jävligt egoistisk?? Jag vet inte.
Men kvällen blev inte bra, och hjärtat svider.
En hemresa eller ej? Jag vet inte. Det finns verkligen inte tid, men man måste prioritera. Hon får bestämma helt enkelt...

Idag är jag på fel plats, så är det!


mitt 2009

2009 var ett knepigt år. Det hände såååå himla mkt och det är jag otroligt glad för.

Januari
- Firade in året med vännen H. Jag var genomförkyld. Vi gjorde god mat och pratade om året. Det var ett bra nyår. Vi skålade, tittade på fyrverkerier och jag gick hem i natten för att sova.
- Det började i arbetslöshet, 1/1 2009 var min första arbetslösa dag NÅGONSIN. Knepigt, men jag tror faktiskt att jag tyckte det var skönt. Det är alltid jobbigt att inte välja själv när man vill gå, men jag hade nog en känsla av att det var bäst såhär.
- Såhär skrev jag 090104: "Säger iaf HEJ 2009 och hoppas att året blir mycket mycket bättre än slutet av 2008 - som inte kunde blitt så mkt sämre.
Dissad, arbetslös och sjukling. Det var dom sista dagarna av 2008 det... hejja hejja ...
"
Om jag bara visste.
- Tydligen så försökte jag sluta snusa... haha. Det gick ju jättebra!
- Jag fick verkligen vara med från början när fd. bästa kompis fd. pojkvän träffade en ny, jättetrevlig tjej. Vi satt i min soffa och hon tog första steget och messade honom (letade upp hans nummer på nätet). Nu bor dom ihop. Jippie. I samma veva kan jag känna att jag förlorade min vän. Det hade inte med att göra att han träffade ny tjej, utan att jag kände att jag inte kunde lita på henne. Ännu en gång funderade jag på varför jag inte kan behålla vänner. Väljer jag fel? Eller är det fel på mig? No answer yet.
- Jag började nätdejta. Fortsättning följer.
- Efter 15 dagars arbetslöshet så skrev jag detta: "På första dagen önskade hon solsken och ett jobb. På andra dagen var det solsken och de ringde om ett jobb flera mil bort. På tredje dagen ringde de igen... om frågade mer. Det är fortfarande solsken.
Kan önskningar slå in!??!
Jag velar: vill jag, kan jag?
Men nu tänker vi positivt. Jag är fortfarande attraktiv på arbetsmarknaden :D
" Detta var helt enkelt början på en ny resa...
- efter 19 dagars arbetslöshet gick jag på intervju. Och träffade mannen i mitt liv. Inte på ett kärleksplan dock.
- efter 29 dagars arbetslöshet så skrev jag ett inlägg om att jag hade fått jobb och att jag skulle flytta om en vecka. Här började allt snurra på riktigt. Hyra ut lägenhet (nej förresten byta lägenhet sedan hyra ut) - hitta ny lägenhet - flytta till byte av lägenhet - flytta till lägenhet i ny stad. SNURRIGT. Tydligen skriver jag i samma inlägg att jag fått fler jobberbjudanden. Ingen aning om vad det var för jobb... :)
- Jag fyllde år. M bodde hos mig. Mamma glömde min födelsedag. Jag glömde L´s katt. Vi festade och det var grymt.

Februari
- Började månaden med att flytta, till ny lägenhet i gamla staden. Pust.
- Jag anlände med min pappa till nya staden. En stad jag aldrig varit i - bara åkt igenom. Stort steg att lämna kära Värmland för andra gången i mitt liv. Första gången var ingen hit. Pappa sov över och jag var så utmattad att jag inte ens hörde att han snarkade.
- Vid denna tidpunkt hade jag kontakt med en kille från nätet. Som jag fortfarande hörs endel med - men vi har ännu inte setts. Hum?
- Jag hade även kärat ner mig i en kollega på förra jobbet, men vid denna tidpunkt började jag nog komma över den konstiga filuren något.
- Elvis hade födelsedagsfest som jag inte kunna komma på. Jag hade minst sagt nog med mitt eget.
- Jag gjorde första dagen på nya jobbet. Förvirrat som det alltid är - men med en bra känsla.
- Stolt över mig själv som faktiskt tog det här steget
- Firade alla hjärtansdag i ensamhet. Jag gjorde en vända på stan och klippte mitt hår.
- efter åtta dagar på nya jobbet erbjöd chefen mig att ta hand om utbildningar. Mitt första steg frammåt i organisationen.
Mars
- L var på besök. Vi gick på konsert, promenerade i hamnen, njöt av god mat, pratade massor, drack gott vin och kollade in staden
- Jag åkte på utbildning tsm med min chef. Här började jag få framtidstro och jag kände att jag kunde vara öppen och mig själv med min chef.
- Jag besökte Norrköping. Var till badhuset med Wille, drack massa vin med kusse och festade med L.
- Jag träffade en nätdejt. HEMSKT var det. Han var inget att ha. Han hade inte hittat sig själv.
- E & J var i stan så vi festade. J träffade mannen i sitt liv och vi gick på Kåren
- Jag tog över stora arbetsuppgifter från en kollega och hon sa typ upp sig.

April
- H hälsade på. Vi gjorde typ samma sak som när L var här. Promenad längst vattnet, besök på stan, middag ute, goda drinkar...
- Jag fick mitt första samtal om att en anställd gått bort. Det skulle komma 3 st likadana samtal till innan året var slut
- M hälsade på. Gjorde samma sak som när alla andra varit här... myyyys
- Familjen var också på besök. Vad vi gjorde?? Se ovan
- Jag gick på visning av bostadsrätt som var jättefin. Med facit i hand så borde jag ha köpt, men det gjorde jag inte och priserna gick upp.
- Jag gjorde ngr resor hem till Värmeland

Maj
inte så stor koll på vad som hände. Får leta upp almenackan.
- Kryssning med jobbet

Juni
- första steget togs till att återuppta kontakten med en vän jag förlorat.
- jag hade lite semester, prickade in perfekta veckor. Var vid Z´s sommarstuga. Spelade bilbingo. Hade en utbildning. Åkte till Falköping för FEEEEST. En av dom roligaste 2009.

Juli
- min dator kraschade
- min bil la av och jag har aldrig känt mig så ensam
- jag var på festival med H. Vi sov hos L som är en underbar killkompis
- Tankarna väcktes om Thailand.
- Min kusse skulle skilja sig med sin man. Nu är dom ihop igen men vi har typ ingen kontakt.

Augusti
- ovisst vad som hände?? Var på mosters fest i Norrköping i alla fall

Septemer
- Jag dejtade ännu en nätkille. Vi var inget för varandra. Men vi har en gemensam vän på facebook.
- Min chef var underbar
- Thailandsresan bokades
- Jag körde bil för första gången i Stockholm. Var på utbildning och började tveka på framtiden

Oktober
- Vi festade med jobbet
- Jag lärde känna en tjej i staden
- Jag var riktigt noijig över min bil.

November
- nånstanns här man började oroa sig för svininfluensa på riktigt?
- tog i alla fall sprutan. Stod i lååång kö
- Jag och min chef tyckte inte lika. Jag sökte andra jobb. Han gav mig högre lön och gav mig bra chanser till utveckling
- festade i Göteborg. Träffade alla gamla klassisar och hade roligare än någonsin!

December
- julfest med jobbet. Gryyyymt. Här förstod jag vad min chef gjort för mig - rörd
- såg Winnerbäck live. Bra som alltid
- jag är gladare än någonsin att året började i arbetslöshet
- firade jul hemma med familjen. En kort visit till släktstaden där vi träffade guddotter, kusine, moster,mormor, farmor, farbror. Sedan en lugn kväll med god mat, bra paket och spel med familjen. Avslutades i kyrkan. Mysigt som alltid
- höll en utbildning. Det gick bra och jag kände mer än någonsin hur mkt jag conectar med min kontaktperson där
- jag fick julklapp från ett av mina företag. Jätteröd och jättefint
- Träffade A som flyttat till Kina. Hon var här för att hämta upp sin kille vid flyget. Sååå skoj att se henne, jag är stolt över henne
- Gick ut på juldagen för första gången på länge. Hade kul, men med lite ångest som alltid
- Nyåret firade med familjen. Vi åt jättejättegod mat. Slappade framför tvn. Jag fick hålla pappa och syster vakna för att ha sällskap vid tolvslaget. Såg lite raketer och somnade.

Sammanfattning.(Flum)
Mkt jobbrelaterat som hänt. 2009 var året då jag började tro på mig själv. Min självbild som jag någonstanns hade. Att jag faktiskt är rätt driftig och kunnig. Att jag är ärlig och något att lita på. Mitt jobb har gett mig så himla mkt. Det handlar inte bara om jobb, utan om att få jobba upp den person jag faktiskt är. Det finns folk som alltid försöker ta ner mig, inte låter mig hållas och drömma. Så kommer det alltid vara. Men jag hoppas att grunden jag får nu kommer finnas kvar och att jag kommer ha kvar tron på mig själv. Jag är starkare och gladare. Saker fattas i mitt liv. Men jag har mig själv och jag är stolt över vad jag åstadkommit detta året.
Det kanske känns patetiskt att en chef kan utveckla en så? Jag vet inte. Men han har väckt det som vissa personer som sagt försökt att döda. Jag har fortfarande mina svagheter, men jag vet att dom kan vara styrkor i vissa lägen. Jag är faktiskt tacksam för dom här personerna som försökt ta ner mig. Jag tror det gjort att jag fått vetskap om mina dåliga sidor och faktiskt tänker på dom. Det är inte alltid jag handlar som att jag vet, men det gör jag. Sedan kan man inte ha full koll på sig själv, men jag anser mig faktiskt ha rätt god självbild.
Finns det någon som man ska tacka för det här året så är det helt klart min chef. Han har nämnts många gånger, det tog ett litet tag innan jag förstod. Men när jag väl gjorde det så har det gått på räls (nästan!).
Jag är så sjukt glad att jag tog steget, jag får tårar i ögonen när jag tänker på vad som hänt... Att ett år som börjar så dåligt kan bli en sån solskens historia!!
Det fattas saker i mitt liv det gör det. Jag sitter ensam i min lilla lilla lägenhet en fredagskväll och skriver detta. Jag deppar inte så mkt för det. Men skulle jättegärna ha ett socialt liv här. Jag saknar en hjärtevän. Men tills han dyker upp så har jag vänner som gör livet lite roligare.

Nyårslöfte.

Har inte funderat så mkt kring nyårslöften, men kom på att jag faktiskt har ngr.
Men mitt prioriterade löfte är att börja tänka mindre. Eller - fokusera på rätt saker och inte överanalysera och oroa.
Det gör jag alldeles för mkt, vilket resulterar i sömnlösa nätter. Måste göra något åt det!!



My 2009

Frågor & svar om mitt 2009!!

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Flyttade till V-staden
2. Höll du några av dina nyårslöften? Vad jag vill minnas så hade jag inga...
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? nope. Inväntar babyboom bland vännerna...
4. Dog någon som stod dig nära? Nej (pustar ut)
5. Vilka länder besökte du? Finland, kryssade till Åland så jag befann mig allt på finländskt vatten
6. Är det något du saknat år 2009 som du vill ha år 2010? Hemma länet, kärlek, vänner som bor längre bort.
7. Vilket datum från år 2009 kommer du alltid att minnas? Kanske 9 feb då jag började nya jobbet i nya staden & det blev ju såå bra
8. Vad var din största framgång 2009? att jag var tvungen att sluta mitt förra jobb och fick ett nytt, MKT bättre
9. Största misstaget? ngr småmissar har man väl hunnit med
10. Har du varit sjuk eller skadat dig? nej inte allvarligt
11. Bästa köpet? Datorn
12. Vad spenderade du mest pengar på? Förutom tråkigheter som hyra & mat, så resor inom Sverige skulle jag tro
13. Gjorde någonting dig riktigt glad? Att jag börjar hitta mig själv igen
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2009? Året då det började gå bra
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? MKT gladare
16. Vad önskar du att du gjort mer? Tagit mig utanför Sveriges gränser, träffat mina vänner mer & skaffat mig nya vänner i nya staden
17. Vad önskar du att du gjort mindre? oj. Oroat mig. En ny grej jag börjat med
18. Hur tillbringar du julen? Snabbvisit hos släktingar & sedan hemma med familjen
19. Blev du kär i år? Nja. I livet iaf, men nån snabbförälskelse i personer har det väl blivit
20. Favoritprogram på TV? Greys Anathomy
21. Bästa boken du läste i år? dåligt med böcker, men början av Hypnotisören var riktigt bra
24. Något du önskade dig och fick när du fyllde år? Det har jag nog glömt, men fick schampoo, örhängen, floating (som jag missade att utnyttja)
25. Något du önskade dig men inte fick? ??
26. Vad gjorde du på din födelsedag 2009? Grät. Mamma glömde min födelsedag. Men annars flyttpackade jag, missade att mata Lisas katt, festade med nära vänner
27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Klart.
28. Hur skulle du beskriva din stil år 2009? Som alltid, typ.
29. Vad fick dig att må bra? Massa saker, vänner, familj, jobbet, nya staden & jag själv.
30. Vilken kändis var du mest sugen på? Fortfarande sugen på Henrik Lundkvist :)
31. Vem saknade du? massa vänner!
32. De bästa nya människorna du träffade? my boss

oj oj oj!

Allt känns så himla konstigt just nu. Och jag blir så less över att jag ska tänka så mkt. Jag tänker för mkt. Har jag alltid gjort det eller är det bara för att jag inte har så mkt för mig nu som gör att jag tänker massor?? Fan jag vrider ju å vänder på allt och självklart mynnar det ut i dålia tankar. Fy fan för att vara så jävla pessimist hela tiden. Blir trött på mig själv.

Igår hade vi iaf en grym julfest med jobbet. Det kunde inte ha blivit så mkt bättre... jo, om vi fått festa längre :) Kom hem tre och hade kunnat hålla på längre än så :) Det är ett bra tecken.

Läste igenom mitt förra inlägg innan jag började skriva på det här inlägget. Det finns en fortsättning på historien och den började igår. På julfesten av alla ställen.
Jag är jätteglad och rörd faktiskt.
Utan att vara för utelämnande här... hur många läser egentligen?? men ändå :)

Min chef hade placerat mig intill den mest inflytelserika personen i hela bolaget igår. Det tackar vi för. Han har hållt sitt ord och jag kan inte beskriva hur rörd och glad jag blir över chansen. Jag tolkar det som att han genuint jobbar för att jag ska komma frammåt, uppåt.
Han sa med glimten i ögat "vill du skriva anställningsbevis ikväll?". Jag vet att det inte är på allvar, men en person i hans ställning borde inte säga så om det inte finns lite allvar bakom. Så tänker jag, men jag får vara lite pessimistisk på den fronten tills jag ser vad som händer.
Så middagen igår var en märklig mini-intervju. Men jag är inte förvånad, intervjun till det jobbet jag har idag var med en stressad chef med trasiga glasögon som var riktigt desperat. Vi ser ju hur bra det blev :)
Så en mini-intervju med alkohol i kroppen på en julfest kanske är en bra grej?? Jag hoppas att jag skötte mig något sånär i alla fall.

Min ångest ligger i att jag fan går igenom hela kvällen i mitt huvud igår. Jag gillar min chef för mkt och jag måste släppa det. Han är bra, men inget helgon. Jag måste ta lite distans. Igår "kärleksförklarade" jag mig till honom, inte så allvarligt som det låter. Men det känns som att sånt får man inte ta på fyllan med sin chef. Men men... allt kretsar inte kring mig och jag antar att han inte lägger så mkt vikt vid det :)

Sjukt grym kväll... vad som händer nu ska bli spännande att se! Jag måste ha is i magen...

________________________

Lite pinsamt är det, men min starkaste drivkraft inom jobbet är att visa mitt gamla jobb att jag kan lyckas. Min drömtjänst inom detta bolaget inbillar jag mig verkligen är en knäpp på näsan. Men vad vet jag??

Jag är även glad över att jag inte lämnade företaget efter sommaren för en visstid på ett företag som varslar idag.

Jag är glad över att jag ta chansen att flytta med kort varsel, att jag vågade :)

Jag är glad över att jag hittills har haft en väldigt öppen dialog med min chef och ställt krav och sagt vart jag vill. Om jag inte gjort det, hade detta inte varit möjligt.

Jag är oerhört glad för att just han är min chef. Säga vad man vill om honom som chef för övriga i gruppen. Men för mig är han grym, och om jag får nya uppgifter finns det utrymme för andra att bli synliga och få utvecklas (?). Kanske :)

Men jag måste sluta lovebomba honom... helt enkelt. Och hoppas för allt i världen att han inte läser detta :D

fundersam...

jag är nyvaccinerad och lägenheten är nypyntad.
Jag har ONT i armen men lägenheten verkar må bra :)

Min (underbara) chef har satt mig i en konstig sits, som fått mig riktigt fundersam. Orkar inte skriva ner alla detaljer, men vi är inte överens för tillfället.
Jag tog upp en diskussion i onsdags ang. att jag inte trivs så bra länge. Surkärringar med sylvassa kommentarer, fel stad och ett jobb som inte är särskillt tillfredsställande just nu. Var ärlig och berättade detta för chefen eftersom vi haft en så bra diskussion hittills. Vi pratade länge och det kändes som ett bra samtal. Han hade begärt högre lön för mig eftersom han var nöjd med mitt arbete och fått igenom förfrågan. Men... det finns alltid ett MEN. Detta "men" är väldigt stort just nu och jag är riktigt osäker.
Alla jag pratar med tycker det är jättekonstigt - och jag vet inte vad magkänslan säger.
Jag ska fundera ett tag till... men det känns som ett konstigt läge just nu!

jaja... nu ska jag ta tag i min ONDA arm... eller... slappa järnet och hoppas att jag slipper feber å annat konstigt!


bubbel

Stark. Glad. Ensam. Svag. För mkt. Envis. Bitter. Rädd. Ofokuserad. Dissad. Viljestark. Älskad.

Bubblar av så himla mkt känslor nu. Det är så svårt för dom gå inte att kombinera känns det som. Mkt handlar om jobbet där jag konstant har dåligt samvete. Vet inte varför - men jag bara känner att jag inte är den jag vill vara. Jag känner mig för stark för gruppen. Jag har för mkt åsikter och chefen ser mig för mkt. Jag tar för mkt plats. Det är så jävla hemskt att man ska vara rädd för att ta plats - jag vill inte vara en liten flicka. Men ibland känner jag att jag sagt för mkt, önskat för mkt och tyckt för mkt.

Om jag skulle berätta detta för mina vänner så tror jag inte att dom skulle bli förvånade. Jag tycka för mkt och säga för mkt? haha... Känns som att jag alltid har en åsikt och att jag har svårt att hålla tyst.

Saknar mina vänner väldigt mkt. Jag är så himla isolerad här i stan. Jag har för mkt tid att tänka och mitt sociala liv är NOLL. Idag har jag dock varit på teater och imorn ska jag på hockey och sen ska jag ut å ta en drink med några tjejer. JAAA! Tack för det.

Svammel som vanligt. Jag är förälskad. I många, på olika sätt. Har ni kännt så nångång? Man är så jävla sugen på att lära känna dom bättre så man känner sig förälskad och pirrig? Det behöver inte ha med kärlek (man - kvinna) att göra... jaja... ni fattar säkert. Det finns personer i min närhet som jag känner så för - det är en finfin känsla. Men jag får inte avslöja mig för mkt bara :D

Dags att se ett avsnitt SATC och sedan sova...

gäsp

Rycker på axlarna åt förra inlägget.
Jag hade rätt. Tänk så rätt en magkänsla kan vara (hua). Men pratade med min chef om det och det känns bra nu. Synd att man inte kan ha en kärleksrelation med sin chef.. nä. det menar jag inte. Men jag tycker vi klickar och i dagsläget kunde jag inte ha en bättre chef. jaja.
Hittade hans twitter idag - det var väl egentligen därför jag loggade in här för att säga det.
Inget märkvärdigt, men det är skoj att se hans töntiga inlägg.

Annars så har min nyfunna vän varit här. Vet inte om jag alltid blir lite tillbakadragen med nya människor - kan vara så. Men jag känner inte riktigt att jag "släpper loss". jaja... Riktigt skönt att känna nån i staden.

Har även kört min bil för första gången på en vecka. Jag är rädd å nojjig när det gäller min bil - det kanske inte är ngt fel på den. Men så här kan jag inte ha det.

nä. Nu är jag trött och seg på grund av vinet. Dags för sängen!?

livet ler inte åt mig just för studen

Gillar inte när man får dippar i livet - orsakad av hjärnspöken! Min magkänsla stämmer hälften av gångerna jag får för mig nåt sånt här.
Idag var jag på utbildning - det var segt men rätt lärorikt. Kändes lite som att dom som var där hade en konstig attityd - eller i alla fall några av dom. Det gillar jag inte alls, tycker inte om när man är förmer än andra. Men fick en rundvandring och insåg sen att det finns nog ändå många inom företaget som är nåt att ha.
När jag kom tillbaka till kontoret ramlade jag över ett mejl som jag inte egentligen skulle ha läst. Mejlet plus dryga kommentarer på utbildningen gjorde att hjärnspökena började surra. Om det är som jag tror så är det förändringar på gång i företaget. Det kan ju vara bra... men jag tänker längre - och förlorar jag min chef (vilket är långt bort i tankebanan) så vill jag inte vara kvar längre.
Så imorn ska jag kolla över mitt CV och sen söka lite jobb. .. eller förrsten - kanske söka jobb. Kanske kommer på bättre tankar imorn :) man vet aldrig.


perfekt "start" på dagen

På helgerna ställer jag numer kl. på 09.50 för att hinna få igång ögonen så jag kan kolla på Gilmore girls som brukar börja kl. 10.
Så startade även denna helgmorgon. Kollade Gilmore Girls och kokar kaffe och äter frulle i pauserna.
Mörslade lite, kollade på lite annan tv, tog en promenad till macken och köpte DN. Kollat på två avsnitt SATC, just ätit mat och nu har jag hockey på tvn.
Kanske låter som en vanlig söndag, men jag tycker att denna dag har startat perfekt. Fick jag önska något så skulle jag gärna ta en lång fika med nån på stan och sedan avsluta dagen med att kolla på film med någon.
Men det kommer nog inte hända, men dagen har hittills varit grym iaf!


status.

Tänkte bara kludda ner vad min söta chef sa idag. Jag ska ta över ett bolag från en av mina, konstiga, kollegor. Ingen stor grej av det men bolaget stretar emot lite & vill ha kvar min kollega. Pratade med min chef och bad honom agera på nåt sätt.
"Dom vet vad dom har, men inte vad dom får. Dom får nåt mycket bättre". ja... det gjorde min dag :)

I övrigt så tog jag mig ur den där svackan jag hade sist jag skrev. Vet inte när jag kom upp på fötter igen, men det tog väl inte så lång stund. Sommaren har varit bra, men det har gått rätt segt på jobbet. Men nu kör vi i ultrarapid igen och jag hinner inte riktigt med :). Som det ska vara...

Har träffat en kille, en riktigt lång en. Jag tyckte det var rätt trevligt, men jag tvekar på att det är ömsesidigt så vi får väl se. Har inte så stora förhoppningar.
En erfarenhet rikare.

Thailand är bokat, januari. Jejee... blir nog bra! Ledighet och sol och värme. Aldrig fel. Familjen +1.

om att falla

hum... undrar om vindarna har vänt (?)

Det har kännts som om den senaste tiden varit bra. Ända sedan flytten har jag i stort sett tyckt att det blåst positiva vinder och att saker fallit på plats. Det har inte kännts perfekt - men när gör det det?
Jag vet ju att sånna grejer går i perioder och när det varit bra ett tag så kommer alltid ett bakslag och det känns som om allt går emot en.
Så känns det nu. När jag försöker se realistiskt på det så vet jag att det bara är ytliga grejer - men det kan ändå påverka en så mycket.
När jag kom hem från semestern (som för övrigt var UNDERBAR) så hade datorn lagt av. Beroende som man är så fick jag "panik" och införskaffade en ny efter nästan en vecka. Idag när jag skulle åka till stranden så la bilen av och jag fick beställa bärgning till en verkstad.
När man är i situationen så känns det som om världen faller samman. När det hände det här med bilen så kände jag mig så fruktansvärt ensam här i staden. När det händer sånna här grejer och man inte vet vart man ska vända sig så känner man sig faktiskt väldigt liten. Sen vet jag ju att det fixar sig och att det BARA är en bil och det enda jag förlorar är pengar. Men känslan att det finns INGEN inom en radie på 20 mil som jag kan ringa för att få hjälp av gör en väldigt väldigt liten.

Häromdagen frågade mamma om jag ville med till Thailand i januari. Visst - om jag får ledigt och beroende på hur mkt det kostar. Kollade sedan med syster om hon och andra systern skulle med. Då kom det fram att ena systerns kille skulle med och min andra systers killkompis kanske skulle med. Och tydligen hade mamma sagt att jag också fick ta med mig nån?!?
Ja men gud va kul. VEM DÅ!?

Jag vet att jag gnäller och att jag har vänner. Men man kan inte hjälpa känslan att man faktiskt ibland känner sig fruktansvärt ensam.

Men idag ringde min kusse, som jag bott en kortis med och som jag haft så himla roligt tillsammans med. Hon och hennes man har det långt i från lätt just nu ... och när man får prata om sånna riktiga ting som faktiskt händer - så känns mina problem väldigt små och man vaknar upp ur sin "tycka-synd-om-bubbla". Har en annan kompis som befinner sig i en separation och jag skulle inte för allt i världen byta plats med dom.
Dom kanske inte skulle vilja byta plats med mig heller. All by my self i en större stad i en pytte lägenhet. Men jag skulle för allt i världen inte vilja befinna mig i en separation med min sambo/man. Smärtan i hjärtat är inget man önskar någon.

Så med dom tankarna slutar jag faktiskt gnälla. Tragiskt nog så hjälper det att tänka på andras elände för att se ljusare på sitt eget.

Dagens ris till gubben som skällde på mig för att jag stod ivägen idag. När min bil pajjat och jag kört åt sidan för att inte vara ivägen för andra bilar. Gubben fick en två meter längre promenad väg pågrund av mitt misstag. Bitter I guess :)

Moving on

Det är skönt med den där känslan som man får när man lämnar nåt bakom sig och blickar frammåt.
Dom senaste dagarna har flera saker falllit på plats och jag känner att jag är påväg frammåt.

Det känns äntligen som om gammalt groll börjar lägga sig - efter MÅNGA år. Jag blev mycket glad och förvånad över inbjudningen som kom i lördags. Tack Olle :)

Den tragiska killen som jag dejtade och blev tvungen att dissa mailade och hade nu gått vidare, och erkände att jag hade rätt. Han hade träffat en ny nu som det kändes bra med. Tacka gud för det. Nu sätter vi punkt för det och raderar honom ur mitt liv för evigt, hoppas jag!

Pratade med chefen igår och det blev (nästan) bestämt att jag blir kvar - fast anställning. Yeah.
Ringde hyresvärden och påminde om att jag ville ha en större lägenhet.
saker faller på plats och det är skönt. Jag vet att inget varar för evigt och att detta gäller för ett tag. Men för nu är det ett väldigt bra alternativ som jag är nöjd med. 
Nu ska jag bara hitta nån att umgås med här i stan... haha... Socialisera lite :)

Tack för nu!!

fortsatt depp

Nu har jag surfat runt lite på facebook och kollat in mina vänners bilder.
Det är lite tragiskt att jag slås av känslan "vad gör jag här" "mitt förbannat tråkiga liv" osv.
Tänk om det inte blir roligare än såhär!?
Självklart vet jag att det bara är jag som kan ändra på det...

Vännen A är ute i världen å drar omkring. Inte för att jag vet vad hon gör eller vad hon har för mål. Men jag  blir ändå så himla avvis, bara leva för dagen och ta morgondagen som den kommer!!

Halvdeppig period nu. Men imorron är en annan dag... typ.

Sugen på peace and love förresten. Hoppas jag får nåt sällskap så att jag kan åka dit. Och jag håller en tumme för att jag kan charma herr L så att han fixar sovplats :)!

Nä. Denna staden får nog bli en period i mitt liv, så känns det nu iaf!!

suck å stön.

Guuuu . Nu ska jag klaga lite! Men jag är äckligt less.
Jag kan inte andas och jag nyser MASSA. Funkar bättre när jag står å rör mig, men det funkar ju inte så bra på jobbet.
Börjar nästan få panik, men antar att stor del av befolkningen känner såhär just nu. Men jag vill klaga iaf. Blir så arg på kroppen för att den reagerar på nåt som inte är farligt. Men men... ingen kropp fungerar väl perfekt!?!
I måndags å igår var jag bättre, men då kte jag på en mini-förkylning istället å hade halsont och feber.

Ska nog ha röda veckan snart för allmänt så känns väldigt mkt inte bra! Som grädde på moset liksom... Less på många människor och är bitter. Klagar gör jag oxå... som ni märker.

nä. Dags att sova. Imorgon är en annan dag.

jag lever...

Guuu va tiden går i en rasande takt. Såg att jag senast skrev ett inlägg för drygt två veckor sedan. Undrar vad som hänt sedan dess.
Jag har varit hemma i Värmland och njutit av långledigt. Härligt härligt. Osocial, men ack så grymt underbart! Förra helgen var H här å hälsade på. Vi njöt av varandras sällskap, god mat, vädret och den vårvackra staden.
Imorn kommer familjen och det ska bli skoj att visa dom staden. Blir nog vnaliga rundan :) hamnen, fiket, stan... typ!
Mellan helgerna så jobbar jag mycket, sliter hårt... men trivs. Nu börjar saker och ting bli vardag och somvanligt så blir jag ju lite uttråkad. Men jag ska försöka att inte ta ngr förhastade besked. Var nära att gå på visning av en bostadsrätt i tisdags. Men jag SKA inte köpa en lgh i denna staden för nästan en miljon. Lägenheten var mkt fin, men jag ville inte gå på visningen å frestas :).
Annars så har en slutat på jobbet, mkt hastigt... Så nu är jag "ensam".

Jag har fått sms av killen som jag dissade. Guuu vilket rätt val jag gjort. Han är, och var, inget för mig.

Nästa helg är det valborg och då blir det långhelg i Värmland igen :), som det verkar så kommer många klassisar så jag utgår från att jag kommer njuta järnet!! Synd att L lämnar staden för västkusten, men sånt är livet. Man kan inte få allt. Hoppas dock på att få sova i hennes säng ;) (?). hihihi...

Nu ska jag betala en räkning, föra över pengar till H och sedan duscha. Imorn är en "jobbig" dag. Först massage, sedan frulle, sedan lite jobb, sedan middag ute med kontoret, sedan lite jobb, sedan avtackning av en pensionär (tårta), sedan lite jobb och sedan hemgång å HELG. finfint.
Lite pirrigt är det dock eftersom jag för första gången kört min "egen" lön. Eftersom jag inte var på jobbet idag så kommer jag ju imorn inse allt som jag gjort fel. Men det är inget jag kan tänka på nu, får lösa det imorn!

Jag är full av känslor nu, både bra och dåliga. Mest bra. Jag tänkte skriva att jag är så himla glad över ALLA vänner och är så himla stolt över er. Fina fina människor. Jag har ett jobb jag trivs med & är på ett företag som jag kan identifiera mig med. Jag är en stad som faktiskt inte är så dum ändå :). Sen är det ilandsproblem att ett duvpar bygger bo vid mitt fönster, att jag inte har nån kompis här i staden, att lägenheten är lite för liten... och att jag då å då saknar en man i mitt liv. Men inget går upp mot det jag faktiskt har....


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0